Frankrike öppnar rekordupphandling på 10 GW havsbaserad vindkraft

Frankrike har öppnat det som beskrivs som landets största upphandling av havsbaserad vindkraft någonsin. Enligt OffshoreWIND.biz rör det sig om elva projekt på sammanlagt 10 GW, sedan regeringen slagit ihop de tidigare anbudsomgångarna AO9 och AO10 till ett samlat paket. Volymen motsvarar mer än sju gånger den franska havsvind som är i drift i dag, som ligger under 2 GW.

Upphandlingen sköts av energitillsynsmyndigheten CRE inom ramen för den franska energiplanen PPE 3. Anbuden ska lämnas in senast den 12 oktober 2026, och vinnarna väntas utses i februari 2027.

Sju flytande och fyra bottenfasta projekt

De tio gigawatten delas i två lika stora block: 5 GW bottenfast teknik som förankras i havsbotten och 5 GW flytande vindkraft som klarar djupare vatten längre från kust. Totalt handlar det om elva projekt, sju flytande och fyra bottenfasta, utlagda utanför Normandie, Bretagne, Biscayabukten och i Medelhavet.

Anbuden bedöms inte bara på pris. CRE väger även in industriell motståndskraft, miljöprestanda och cybersäkerhet, och regeringen har satt ett tak: vinnande bud ska landa under 100 euro per MWh för både bottenfast och flytande teknik. Projekten omfattas av differenskontrakt som ger producenterna en garanterad prisnivå.

Halva volymen är flytande, och det är det intressanta

Att Frankrike lägger hälften av en rekordupphandling på flytande vindkraft är mer uppseendeväckande än totalsiffran. Flytande teknik är fortfarande dyrare och mindre beprövad än bottenfast, och få länder har vågat beställa den i den här skalan. Med 5 GW flytande i en enda runda blir Frankrike i praktiken en av de marknader som tvingar fram industriell mognad i en teknik som annars riskerar att fastna i pilotstadiet.

För svensk del är det värt att lägga på minnet. Stora delar av de svenska havsvindlägena, både i Östersjön och utanför västkusten, ligger på djup där flytande teknik är det enda realistiska alternativet. Den leverantörskedja och kostnadskurva som franska beställningar nu bygger upp kommer att påverka vad svenska projekt kan räkna hem längre fram.

Kravet på europeiskt innehåll

CRE betonar att leverantörskedjan ska ha europeiskt innehåll. Det är lika mycket industripolitik som energipolitik: Frankrike vill att de tiotals miljarder euro som rullas ut också bygger europeisk tillverkning av torn, fundament, kablar och fartyg, inte bara importerade komponenter.

Avvägningen har två sidor. Krav på europeiskt innehåll kan driva upp priserna på kort sikt, men de skapar också en hemmamarknad för nordiska underleverantörer inom allt från lager och kraftelektronik till förankring och installationsfartyg. För svenska industribolag med fot i offshore är franska 10 GW snarare en möjlighet än ett hot.

Nyhetsanalys: kontrasten mot Sverige

Det går inte att läsa det franska beskedet utan att tänka på hemmaplan. Medan Frankrike skalar upp sin havsvind sjufaldigt och siktar på 15 GW till 2035, en nivå som enligt WindEurope skulle lyfta landet från nionde till andra plats i Europa, står den svenska havsvindsutbyggnaden i praktiken still. Flera färdigprojekterade parker i Östersjön har stoppats eller skjutits upp, och bristen på en tydlig statlig riktning gör att utvecklare drar öronen åt sig.

Skillnaden handlar inte om vind eller vatten. Den handlar om politisk vilja och förutsägbara spelregler. Frankrike visar att en stat som vill bygga havsvind kan lägga 10 GW på bordet i ett och samma dokument, med tidsplan, prisnivå och bedömningskriterier på plats. Det är precis den tydlighet som har saknats i Sverige. Täpps inte den luckan till riskerar svensk havsvind att bli åskådare till en europeisk utbyggnad som drar ifrån.